eller
”Hur man gör sin son ÖVERLYCKLIG”
Min manliga chef kom sent på eftermiddagen med 2 hockeybiljetter och frågade om jag var intresserad. Skiter älgarna i skogen??
De brann gott i handen för detta år har jag bara en enda gång lyckats sno åt mig hockeybiljetter ”privat” och det var gången som T&P hängde med.. plus att Junior frågar mig massor av gånger då han varit van att få gå flera gånger per säsong. Hockeykompisen är också van sen förr att få hänga med…
Så frågan var… VEM skulle jag ta med mig???
Tänkte först Hockeykompisen, han är en trogen hockeykompis, finns ju en anledning till varför han fått det namnet, men det kändes ändå inte rätt, pga sista bråket vi hade, vi är okey nu men det är ändå en liten tagg som ömmar.. Han är helt enkelt inte värd den.
Tänkte sen på Ranglig, han som ställer upp i vått o torrt och som funnits där för mig på så många olika sätt
Men…. Sen har vi ju Junior, mitt kött och blod…. Han som är ledsen för strulet med hunden, han som fyller år denna helg.. KLART det inte finns ett alternativ.. Så jag ringer upp honom och frågar om han vill hänga på….Hans reaktion var:
- Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa… Ja… Jaaaaa.. Ja det vill jag
Hade han kunnat krypa genom telefonsladdarna så hade han gjort det för att krama mig.. Överlycklig är ordet. Jag berättar om att det är chefen som gav mig biljetterna.
- Tacka honom från mig, lova mig det.. Nej förresten… PUSSA honom från mig.
Jag skrattade högt åt hans lycka, vi sa hejdå och vi ses imorgon… Går in till chefen och…. Nej, jag pussade inte på honom, men berättade om Junoirs hälsning… O han bröt ihop totalt och skrattade
Så…. 2 hockeybiljetter bringade lycka och skratt för 3 personer till och med.
Vad tycker ni?