Ensam men ändå inte ensam…

Jaha, då var 2011 här.. min klocka är 00:02… och jag är ensam hemma.. men ändå inte ensam.. Har kollat på tv, kikat in på webben.. snackat lite över nätet med folk.. Så jag har inte känt nåt alls.

Förrän klockan blev 0:00 då alla fyrverkerier satte igång.. Ser alla springa omkring på gården…. jag får för mig att de är glada och uppspelta.. Då fick jag ett sting av ensamhet.

Däremot så loggade den senaste kontakten på nätet… som jag döper till handyman… han loggade in ett par minuter på dejtingssajten 23:45 och skrev ett  kort meddelande.. Detta trots att han är i fjällen med familjen.. Blev ju lite glad för det.. =)

.. och ett sms från ensamma pappan fick jag med.. det har ju varit tyst där ett tag… ett sånt ”mass-sms” men ändå.

VÄLKOMMEN 2011… DU ÄR VÄNTAD

Annonser

många känslor på en gång..

Det är snabba kast mellan känslorna ikväll må jag säga!!!!

Först flera timmar med väninnan.. med massor av skratt


Läser sen att min BORTSKÄMDA (men ack så söta) systerdotter fått sin födelsedagspresent i förväg häromdagen.. En systemkamera av märke Nikon D3100… och den är fan inte billig!!!!…..  Har jag berättat att ungen fyller 13 år?????  Ia är skitförbannad på sin syster som skämmer bort henne så..

Sen ringer en gammal vän som försökt få kontakt under några dagar, både på telefon och chatten på fejjan.. och jag har inte riktigt orkar prata med henne (.. vilket brukar sluta med samtal på minst 1 timme) … Vi pratar en stund, så berättar hon att hon fått reda på att hon fått livmoderscancer.. Ska in till sjukhuset nästa vecka så de får ta massa fler tester… Så nu blev ia ledsen som satan förstås… *snyft*.. Försöker peppa så mycket man bara kan.

Sen får jag ett sms från Ungdomsvännen som frågar vad jag gör…  och jag svarar.. och då får jag ett sms med ”tycker om dig” …. Kändes skönt.,.. Vill ha nån som tycker om mig.. Även om han inte är rätt person.  Men lite gladare blev jag ju efter samtalet med väninnan innan i alla fall.

Många känslor på en gång…

Förklaringen…

…. till varför jag gillade denna låt så förbannat när den kom… Pink har skrivit låten… Så här i efterhand så är det ju klockrent och självklart.. Det är ju ”hennes” musikstil liksom.  Jag gillar denna version som fan, den som de kör ihop.

The Sun Always Rises

 

Jag har nyss kommit hem från en vända ner för att kolla rean… ett par timmar så har jag med mig en påse med vin och bubbel och den andra kassen med mat.

Jag mår bra… är lugnare än sista inlägget… Jag gick runt och kollade, kände på saker.. hade inte bestämt mig för vad jag skulle handla OM jag skulle handla… kollade lite skor, kläder, smycken, duschdraperi och sist till och med träningskläder.. Ju mer jag tänker på det desto mer taggad blir jag… Jag SKA börja träna i januari.  Frågan är när bara, beroende på kostnaden.. de pengar som jag har kvar måste få gå till annat än träninsgkort.

Jag har gått och funderat på att VISST, jag känner mig lite ensam ibland.. men för det mesta mår jag ju riktigt bra.. Det går ingen nöd på mig… det är bara tillfället just då som det kan se svart ut.

Jag har en hund som är så glad att se mig varje gång hon ser mig.. Jag har en son som älskar mig trots att han inte är med mig så mycket.  Jag har vänner som finns där när jag vill det.. det är snarare jag som är ”damaged goods” när det gäller vissa delar.. Det där med ”ensam är stark” sitter så fast förankrad i min kropp och själ att jag inte bara kan stänga av den.

Ikväll kommer en väninna och fikar… har köpt lite gott till kaffet… Får ju passa på nu.. för om 2 dagar så är det slut på ”Sötebrödsdagarna”… haha*

Ensamheten fortsätter….

Dagen innan nyårsafton så sitter jag och tänker tillbaka på mitt år… Hur ensamt det faktiskt har varit… och hur ensamt det kommer bli imorgon.. som vanligt intalar jag mig om hur skön ensamheten är.. samtidigt som jag spyr över tankarna.

Midsommaren spenderade jag hemma, själv… Jag tvättade och badade hunden.

Julafton spenderade jag ensam, framför dumburken.

Nyårsafton kommer spenderas ensam… troligen framför dumburken.

Detta år har gått till historien… helt klart… så det kan bara bli bättre nästa år.. året 2011 som jag sagt innan.  Jag har funderat på varför det blir som det blir.. En del är ju min ”privatsfär” som jag försökt jobba bort även om det är långt kvar.  Men 2011 ska ju bli MITT år… så jag välkomnar det.

Det finns ju många fina stunder med under 2010, påsken tillbringades ju med Lilla Ängeln.. att få ha henne hos mig efter så många år. Det var en lyckans stund.