Före o efter

Tog tag i mer shoppande idag då jag har bilen tills ikväll, åkte förbi Rusta och köpte ett par mattor till. Ett par trasmattor att ha i sovrummet, måste ju täcka all ”gå-yta” för att slippa det iskalla klinkergolvet.  En vända till IKEA där jag skulle införskaffa en läslampa att ha i vardagsrummet, men det slutade med 6 stora vinglas istället. (De lamporna som fanns var det ingen jag kände att DEN vill jag ha… då lät jag hellre bli)

Den där förbaskade fönsterbrädan som jag velat ha ett bra tag fick följa med mig.. O med tanke att Jazz kommer hit i kväll och stannar ett par dagar och är här hemma dagtid så skall jag få honom att skruva upp den. Nåt skall man väl ha honom till??.. *L*

På Rusta fick även en vardagsrumsmatta följa med… Som sagt, jag håller på och förbereder mig för en vinter, en vinter där jag inte skall frysa.  O jag köpte faktiskt mattan efter en taklampa som jag gått och sukta på ett bra tag, som jag faktiskt tyckt var för dyr.. På Rusta och allt. Den är benvit från början o sen kan man köpa till ny tyg att sätta på den.  Se bild 2 så fattar ni vad jag menar… Så färgen på mattan fick hänga på lampan så att säga.

Problemet dock blev det när jag fick upp lampan o tryckte på knappen… Den funkade inte… O jag är tvärsäker på att lampan är okey.. Det är elen i detta hus.. Skall ta ett snack med hyresvärden om detta sen tänkte jag… O ja.. jag skall dubbelkolla lampan innan… 😉

Men just nu sitter jag här och softar med en Latte.. Att jag älskar min kaffemaskin är en sak, men på Ullared igår så köpte jag med en mjölkskummare.. Den är GULD värd… Den är GRYM.   Så jäkla gott kaffe jag har nu.  *gör vågen*

image

image

Love it, so fucking love it

Love it, so fucking love it  Him.…… Erik Rapp

Kommer han inte vara högt på våra listor inom ett par år så kommer jag äta upp min hatt.. OM Jag hade en.

Är ni en av ”Våga vägra Idol” så ber jag er lyssna på andra låten… snälla…..  O tänk på att killen är nyss fyllda 18 år.
Det var länge jag kände så WOW för en röst, en KÄNSLA i en röst.

Mot nya vidder

Igår kom min f.d kollega och hämta upp mig o Jazz,  jag skulle ju ta över bilen efter att han kört till andra sidan stan…. jag förstod redan då att det handlar om ”det företaget”:. det företaget där fler av mina kollegor hamnat… De skulle ha en kräftskiva .

Den f-d kollegan öste även han över lovord över mig, hur han o kollegan han jobbar ihop med är sjukt överens om att JAG saknar på det företaget.   Jag log lite o sa sen att jag hade sagt till vår gamle chef att jag verkligen kommer ta emot erbjudandet NÄR det kommer.  (Den f-d kollegan slutade på vårt gamla företag i fredags o skall börja på det nya på måndag)

När vi stannar till utanför det företaget i han skall lämna över nycklar, tankkort o sånt så kommer en bil och ställer sig bakom oss.. en av säljarna (hon som jag jobbar nära med mina absolut favoritkunder).. Hon är uppklädd till tänderna, glad som en lärka och kastar sig kring  min hals o är överlycklig o se mig.,

Hon säger sen:

– Vi går in på en gång till o söker jobb till dig här – du behövs!!!

Jag skrattar lite, Jazz kliver ur bilen och kommer ut och hälsar….    Säljarkollegan säger sen

– Vi har fasiken inte fattat HUR mycket du betytt för våra kunder.. vi har inte fattat HUR mycket du gjort.   O du ska veta att jag redan börjat bearbetat  VD´n   o sagt till honom att ha MÅSTE anställa dig.. Vi behöver dig!!!!   

Jag VET att just nu behövs jag inte – de måste få ihop denna affär… men när den rullar sen behöver de mig.. O då¨har jag jobbat 1 år hos deras största konkurrenter… har jag bästa förhandlingsläge då tro???

Det känns i alla fall FRUKTANSVÄRT bra för ens ego… Jag har fått så jäkla mycket klapp på axeln för vad jag gör, vad jag tillför.. Jag kan bli ruggigt kaxig av detta… haha*

 

Det ,mest roliga  är sen hur  min f..d kollega sen kramar om mig innan hon försvinner o säger

– Ia… fan va snygg han e din karl. 

Jag skrattade och sa  JAG VET!!!!

haha…. hon sa ju till mig det redan när hon fick se honom på FB, när vi blev ”officiella”….. att han var snygg…. O live ännu bättre tydligen… haha… Ja gillar man långa män med kalt huvud o mörka nyanser så…. Då gillar man min Jazz… Sen är han ju snuskigt social dessutom.

Framtiden är MIN

Om att se Tillbaka i tiden.

Idag fick jag ÄNTLIGEN de böckerna som jag velat ha sedan ett år tillbaka, böcker som jag faktiskt inte visste fanns innan just förra året.  Det handlar om min älskade, numera döda mormors dagböcker.  För ett år sen fick jag veta att det finns dagböcker sparade, som typ alla hade läst utom jag.  Min mormor dog Januari -96… 2 månader innan Junior föddes.

Min mormor har betytt väldigt mycket för mig genom min uppväxt, speciellt eftersom jag och min egna mamma aldrig kommit överens.  Hon var den stadiga, varma, hjärliga människan som jag saknade i min egna mamma.  (Min mamma har ju däremot blivit den ömsinta människan gentemot Junior o därför så förlåter jag ju henne för min bardom)

Hursomhelst.. för ett år sen,. när min syster var hemma hos mig så berättade hon om dessa dagböcker… O min första tanke var att VARFÖR får hennes innersta inte få vara intakt, varför skall vi efterlevande dammsuga efter de ”Varför” som vi sökt genom åren??  Med det kan jag ju säga att min mormor tog livet av sig… 3 månader innan hon skulle fylla 70 år… Hon tog X antal pillet, gick ut i vinterkvällen, till sin systers sommarstuga… lade sig i den översnöade rosenbusken och somnade in.  Utan ett brev med förklaring om varför.. Även om vi visste ”varför”.. I min familj finns ju Manodepressiv sjukdom o med henne började det hela.

Denna händelse hände 2 månader innan Junior föddes… Det var en konstig tid, en tid som jag samtidigt var överlycklig över det lilla barn som växte inom mig men samtidigt otroligt ledsen över min mormors öde..

Jag fick alltså med mig dagböckerna av min syster idag när vi hade varit på Ullared, satte mig och börja lägga dem i kronologisk ordning.. trodde det var mer under hela mormors vuxna liv men det var efter att min morfar dog.. (-89) o fram till hennes död 96.   Jag har betat av -90 o mycket är väldigt vardagliga berättelser… eller nej.. allt är vardagliga berättelser.. Vad hon gjort under dagen, vem som kommit på besök o vem hon hälsat på.. O varje dag står det vilket väder det var.. I Uppland vill säga eftersom hon bodde där.

Att min syster var mycket hos henne när morfar dog visste jag, men att hon var där SÅ mycket visste jag inte.  Min syster växte ju upp i mormor o morfars hem medans jag växte upp i vår mammas hem..

Jag hade lite ont i magen innan jag öppnade den där boken.. kände det som jag snokade massor…  men ju mer jag läser så förstår jag hur hon egentligen var.. hur skall jag skriva detta utan att det låter fel??.. För mig var och ÄR hon kärleken personifierad.. detta  trots att hon så här i efterhand aldrig ens kramade mig.. vad jag kommer ihåg.. men hon var där mentalt, lyssnade på mig, tittade på mig när jag pratade med henne… hon var närvarande och VILLE höra vad jag pratade om..  Det som jag ändå förvandlat till i min hjärna att hon var rena rama ”jag sprider kärlek med agerande och ord”… vilket hon verkligen inte var…. (med tanke på vad min syster berättade, förtydligade om när vi pratsde om MIN uppväxt o min syn på mig själv som ”svarta fåret” som inte kan ge kroppslig kärlek direkt)

När jag läser hennes ord så är det verkligen bara det vardagliga, inte ett ord om hur hon saknade morfar t.ex.. hon låter väldigt kall i sina ord i dagboken.. O andra sidan så vet vi ju inte VARFÖR hon skrev dagböckerna.. för hon har verkligen skrivit några meningar varje dag.

Den första  bilden är hennes egenskrivna kokbok… Så vackert skrivet o ändå så svårt att läsa… Tänk sån skillnad mot idag, när man bara har kråkfötter för man skriver på datorn.

Den andra bilden….  3 mars 90… enligt hennes ord så flyttade jag just den dagen till en annan lägenhet…. O med tanke på datumet så vet jag ju vilken lya det var… Men hade ALDRIG kunnat tala om NÄR jag flyttade dit…. nu vet jag

 

Ser fram emot att läsa om sommaren -91… det året som jag tog med JUniors pappa med dit,  vill läsa om hennes ord om honom.. Efter att vi hade varit där fick jag ett vykort där hon skrev

– Ta vara på den mannen – sådana växer inte på trän

Hon gillade verkligen honom.

Jag vill läsa OM hon skriver något om att jag väntar barn.. Om hur hon började sticka den där koftan som sen inte blev klar eftersom hon valde att ta sitt liv innan den var klar…. den koftan som min mamma stickade färdigt för att jag skulle få den till Junior… Den koftan som är typ det enda jag har kvar av Juniors kläder från när han var liten.

Som sagt… ser fram att läsa mer om hennes liv…Även  om det handlar om att cykla till affären, baka, brodera, hälsa på hos grannen, vara ute och promenera, betala oljeräkningen,  läsa om hennes ord om hennes barnbarn… osv osv

…. o ändå så känns det som man snokar……

bok

 

bok12

hemma är tydligen på andra ställen med…

Jazz kom inte ikväll, han kommer imorgon då det körde ihop sig med lite saker som han skulle ha med sig upp till Norrland, saker som skulle varit på plats idag där ”hemma” men de kommer inte förrän imorgon.

Till råga på allt har han värsta skallebangen så han valde att stanna hemma.. efter flera sms från mig att det är bättre att han stannar och kryar på sig o kommer imorgon när allt är åtgärdat… istället för att komma hit idag o sen åka en vända upp imorgon igen.

Jag har avverkat ett par samtal med f.d kollegor –  först den kollegan som jag skall låna bilen av o sen med min f.d chef.  Hon har ju sagt att planen på det företaget ÄR att få över mig dit om ett år.. Hon tycker det är jättebra att det är ett vikariat jag har på mitt jobb.. för lagom när det är slut så kommer det nog passa att anställa någon som mig… Hon var väldigt tydlig att det är så tanken är.. extra mycket när jag bekräftade att jag skulle nappa OM det var så att jag skulle få ett sånt erbjudande….. Jag saknar ju mina gamla kunder, den branchen över lag.

Det roliga var att en av kollegorna som är där, han som jag fick det überfina inlägget på FB när jag slutade, om vårt samarbete genom åren.. Han pratar tydligen om mig varje dag… om hur lätt jag är att jobba med, hur bra vi jobbar ihop, hur rätt jag är för att jobba på det nya företaget… haha.. min chef har tydligen fått säga till honom att

”Jaaaaaaaa…. Jag jobbar på det, hon SKA hit när det är dags…sluta TJATA!!!” 

haha… känns riktigt kul att höra… Känns som det kan bli bra detta.. Håller verkligen tummarna att det kommer lösa sig, att affärerna kommer gå bra för det nya företaget… för annars blir det inget jobb där

Men å andra sidan… Nästa år kanske jag är jättenöjd med det jag har och vill stanna.

Jag fick i alla fall höra lite skvaller om det gamla företaget… frågan är om det ens kommer finnas nästa år.. känns som de kommer sälja hela skiten.. o då är inte företaget litet precis.  Känner mig fasligt glad att jag är borta därifrån.

Fredag när jag är ledig kommer min gamle kollega med bilen o jag skall köra honom till nåt ställe.. sen är bilen min helgen ut.  Ullared – here we come!!!!