Att låta folk veta vad de betytt

För drygt året sedan så luskade jag reda på en lärare jag hade i grundskolan. En som faktiskt betydde mycket för mig då jag var så sjukt skoltrött. Han och en kollega tog ann mitt tjejgäng och såg till att vi fick betyg som vi behövdes. Jag hade tänkt mycket på hans sätt o när jag av en händelse fick reda på vad han hette i efternamn så hittade jag honom på FB

Bestämde mig därför att skriva ett meddelande till honom o tala om vad hans sätt gjort för mig. Att även fast jag slutade skolan efter 9an så har jag värdesatt hans sätt.  Skickade iväg den för drygt året sedan men då jag förstod att den skulle hamna i övrigt så kunde det dröja länge innan jag fick svar… o det gjorde det

Häromdagen fick jag ett meddelande dock.

”Hej Ia, tack för ett mycket rörande och gulligt brev. Det värmer i hjärteroten och (lärar)själen att höra att det har gått bra för dig och att jag möjligtvis bidrog lite grand till det. Men du ska ha klart för dig en sak att det hade inte hjälp vad jag hade sagt eller gjort om inte du hade bestämt dig för att klara det. Det är du som har gjort det stora och svåra jobbet, det är du som ska ha all kredit, du ska ha berömmet och äran!  Äras den som äras bör!
…visst minns jag gruppen med dig och de andra. Jag har ju förstås svårt att minnas hur ni såg ut och era namn men jag kommer ihåg tjejgruppen som skulle få hjälp i bl.a. no-ämnen. Jag minns att vi pratade om er framtid, hur ni hade tänkt er den och jag provocerade kanske lite med undringar typ: ”Ja och vad händer sen då?” eller ”Hur tänker du klara det?” Jag minns också att vi gav oss tusan på att ni skulle klara ett no-prov och om jag minns rätt så gjorde ni det; ni var ju inte dumma i huvet!

Ja, min fru heter X och det var säkert hon du hade, i alla fall i på mellanstadiet. Hon ska få läsa vad du skrivit.

Tack ännu en gång Ia för ditt fina brev och sköt om dig och ha det bra!

Mvh  YY

…och så får jag passa på att tacka för att du lärt mig att det finns en ”Övrig mapp”. Den ska vittjas ofta!”

Känns så härligt att det faktiskt gick fram och att rätt person fick lite Credit för det han gjort. Känner mig så nöjd med att jag faktiskt bestämde mig för att skriva brevet.

Annonser

4 thoughts on “Att låta folk veta vad de betytt

  1. Jag skrev ett långt brev i samma tema till en av mina lärare för ungefär tre år sen. Hon ringde upp mig då hon fått det och vi pratade i ungefär en timme. Det var riktigt trevligt och jag var förvånad över att hon mindes mig så väl. Visste till och med vad mina syskon och mamma heter. Hon var bra på alla vis, hon. Jag är glad över att jag tog tag i det och skrev till henne. 😊

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s