När man är orolig

Junior har mått lite dåligt det sista, jag känner inte igen honom och då han är vuxen så vill jag inte vara på honom om det utan tog det lite vid sidan om… Dvs att jag skrev ett sms med ”du vet att du kan prata med mig om allt?….. ”.  Han pratade ju med mig i höstas när vi åkte på en biltripp till farmors grav i byn längre upp. Då hade han ju mått lite dåligt en stund innan när han kom till mig och berättade det.  Då gav jag ju honom tipset att sova mycket, vila och det funkade den gången. Nu verkar han igen vara nere… Och jag fick ett svar tillbaka att det stämmer och att han inte har ork och lust att prata med någon, att all hans ork går till jobbet.  Att han bara behöver tid.   Igen skriver jag att jag finns här så fort han behöver.  

Imorgon skall vi ju på hockey, han fick ju 2 biljetter av mig i julklapp som han meddelade mig att det var mig han ville ha med sig. Jag vet ju hur anti jag känner mig när jag är nere så jag skickade ett sms och frågade hur han känner för hockeyn imorgon, att han får backa om han inte orkar eller vill gå med mig.  

– jag vill Hemskt gärna gå på hockey och har verkligen sett fram emot det. 

Mamma är lite lättare i sinnet.  

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s