Lycka och oro om vartannat. 

Junior kom ut från läkarbesök ett med ett recept i handen. Först fick vi vänta över 45 minuter innan han fick komma in, det visade sig att läkaren hade missat honom (började bra.. 😕) men han kom ut och var uppriktigt ledsam och bad om ursäkt, tog även mig i hand och bad om ursäkt för missförståndet.  Det var min gamla läkare som jag hade på VC när jag bröt min hand.  Juniors tänkta 15 minuter blev 45 minuter.  På väg därifrån berättade han var läkaren hade sagt.  Att han förutom läkare även var psykolog. Att han inte trodde att junior var Bipolär men att han var där och snuddade.  Att han visst kunde skicka vidare vidare för fortsatt utredning om Junior ville det men att han själv föredrog om han gick hos honom ett tag nu i början.  Junior kände väldigt förtroende för läkaren för han hade varit väldigt tydlig i sitt samtal och förklarade. 

Det slutar med att han får ett recept på något preparat som jag redan glömt vad det vara, något som även kallades ”33” Det var ett preparat som typ 15% av svenska folket åt. Ett piller om dagen som skall balansera hans känslor. Inga biverkningar vad jag förstod.  Han skall gå på dessa 2 veckor och sedan gå tillbaka till läkaren för uppföljning. En väldigt låg dos sa Junior. En av hans bästa vänner går på dessa, han har 50mg o Junior har 5mg.  3 dagar in o han känner inget direkt  Jag är glad att han tar medicin på allvar, han berättade för läkaren att han nu dessa 2 veckor har semester, att han skall åka utomlands, att han kommer festa. Om att blanda medicinen med alkohol.  Inga problem enligt läkaren. Att han uppskattade Juniors ärlighet.

Så vi åkte och hämtade preparatet på apoteket och tillbringade tid tillsammans där i shoppingstället, han köpte lite kläder inför sin tripp, lite mer mat att ha hemma sen.. ”för jag räknar kallt med att pengarna är slut när jag kommer hem från min semester” som junior uttryckte sig. 😎 

Stannade till o fikade där vi pratade lite annat, om tjejer.. det är off igen med tjejen. Men det är så tydligt att han är så kär i henne men att de inte funkar ihop.  Att han tror hon är schizofren, på riktigt alltså   Sen börjar han berätta att han börjar längta efter barn… Vart kom det från???  Han skrattar o säger att självklart så är det inte dags ännu på ett bra tag men att han börjar längta efter en mini-junior(a). 

Vi åker hem till mig för han skulle få min flaska solskyddfaktor som han behövde mer än mig. Han tyckte det kändes lite konstigt att komma hem, lade lite #tbt på insta o Snap på sitt gamla rum.  Haha. 

Kör hem honom sen och kramade om honom och sa hej då. 

Han jobbar sin sista dag idag för att sen gå på semester. Jag kommer i alla fall träffa honom på fredag då jag lovade att köra honom och kompisen till Landvetter 

Själv var jag upp i lyan igår och kollade vad jag fick behålla efter nuvarande där. En tamburmajor, lite lampor, en badrumshylla, lite blommor hade hon lämnat kvar. Plus hon frågade om jag ville ja hennes parasoll, stabilt och vindtåligt. Självklart. När jag frågade vad hon ville ha för dessa sa hon att jag får det. 

Hon skulle städa badrummet idag ”för det vill jag inte lämna för er” och sedan Komma ner med nycklar för oss att använda oss av. Vi har ju hela Juli kvar men tror nog att vi kommer vara inflyttad inom ett par veckor. Vårt internet inkopplas dock inte förrän 1 augusti, kan ringa o kolla in det går att ändra på. 

Igår fredag så skjutsade jag Jazz till Liseberg där han mötte upp några kompisar på Tyrolen för en kväll ihop. Själv hade jag en hemmakväll själv.  Nice. 

 

Annonser

3 thoughts on “Lycka och oro om vartannat. 

  1. Ja, 25-50mg är det vanliga men tillverkning sker så 5 är lite men dosen måste ökas med tiden ”inga biverkningar”, det borde vara straffbart att säga sånt 😢
    Vilken ung my Niskayuna har inte obalans i sitt tänk? Måste det medicineras? Det kanske är en del av livet?
    I vilket fall som helst är västra Götaland det ställe i Sverige där läkarna skriver ut mest ssri-preparat. Hoppas, att det går bra för sonen nu för precis så där började, dotterns resa med att ”balansera känslor”

  2. Hoppas verkligen att det går bra för sonen. Min dotter ville de medicinera för något år sedan ..men hon ville inte äta mediciner för sin djupa depression som hon varit i typ hela gymnasietiden. Hon ville in på ett behandlingshem och bort från allt ett tag.. för att vila och för att bearbeta sin situation.. men se det fick hon inte, det måste man vara än sjukare för så hon hänvisades till att knapra piller och det var inget alternativ. Nu mår hon bättre och för tillfället är hon helt ok.. och jag hoppas att det håller i sig.
    Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s