Dagen började väldigt nice. Vi tog oss till Jazz gamla stad lite tidigare än tänkt, för att han skulle köpa sig en slips och att vi skulle införskaffa bröllopspresenten. Den som jag skulle köpt dagen innan men jag bara orkade inte. 🤔. Vi hade bestämt oss för att köpa presentkort på Resia, bruden hintade ju om att de skulle vilja åka till Gdansk på tu man hand. Kollade med en kollega som kom från resebranschen och hon tipsade om Resia framför ticket, såg sedan att staden som vi åkte till hade butik så vi slank in där och bytte 3000 kr för ett kort laddat för resa. Sen får de använda den som de vill.
Efter slipsen och presentkortet var införskaffat så åkte vi till hotellet och checkade in.
Ligger precis vid kanalen men massa tråkiga byggnader som gjorde vyn inte så jättekul.
Då vi var där flera timmar innan utsatt tid tog vi en promenad till baka till city och tog oss lite att äta då mat
Tyvärr så har de grävt upp hela centrum så det var ett zick-zackande men som tur var låg O’Learys närmast så vi slank in där och åt.
Ett par öl slank ner för det var ju sjukt varmt som vanligt. Sen tar vi promenaden tillbaka till hotellet för att göra oss redo inför bröllopet.
Jag tar på mig min vita/blåa klänning och Jazz tar på sig kostymen, skjorta och slips sen tar vi promenaden till stället där bröllopet och festen skall vara.
Det är VARMT och jag tycker mest synd om Jazz. Han led verkligen.
Promenaden är ca 10 minuter tills vi kommer på plats. Vi var inte först men vi var heller inte sist. Vi hejar på alla, jag känner typ ett par (förutom brudparet) och de tjejerna som jag träffade på möhippan. Jo, brudgummens kusin med som hängde på när jag fixade Springsteensbiljetter för några år sedan, han var där.
Efter en stund blir vi hänvisades vi in i lokalen där de dukat i traditionellt ”U” vi får ett glas bubbel och vi väntar på att bruden skall dyka upp. Dörrarna stängs för att sedan öppnas när musiken sätts igång. In-marsch-låt var en Winnerbäcklåt som jag nu inte kommer ihåg vilken det var.
Brudens styvfar kommer in med en mycket nervös brud. Krampaktigt tag om buketten. Hon är så nervös att hon inte ler på ett enda kort av alla kort jag tar.. Jo ett när hon försöker få på brudgummens ring. 😁. Ringen som deras lilla 4-åriga dotter lämnade över. Så vackert.
Jazz och brudgummen har ju varit vänner hela sitt liv, de har spelat i band och har just musiken ihop. Brudgummen berättar om att han för några månader hörde en låt på radion som han bara älskade på studs, delade med sig den till bruden och de kom fram till att de skulle försöka få någon att sjunga den på bröllopet.
Traveling Tom och låten han spelade var ”Stars”
Efter akten så kram-kram sen går de iväg en stund för att fotograferas. Vi andra går ut och minglar,och söker skugga. Jazz sliter av sig kavajen och slipsen, viker upp ärmarna.
När de kommer tillbaka så går vi in för att förtära det som de bjöd på. Smörgåstårta och dryck. Sjukt gott.
Någon som inte uppskattade detta var Jazz som tog en tugga och sedan lade ner gaffeln. Inte för att han inte tyckte om det utan för han började må ruggigt dåligt. Han fick Alvedon,Ipren och sedan resorb och satt ute i skuggan och tog igen sig. Slipsen och kavajen var ju avtagen sedan ett bra tag sedan. När Jazz inte kan äta… Då mår han inte bra. Han härdade ut en stund för att sedan tacka för sig. Jag följde med till hotellet trots att han ihärdade att jag kunde stanna kvar. Han kände sig väldigt dum att behöva gå så pass tidigt.
Men jag vet att om han missade en del av sin bästa väns bröllop. Då mår han inte bra.
Vi kramade om brudparet ordentligt,sa hejdå till det andra paret som vi känner och började gå iväg. Då haffade deras fotograf oss och ville ta kort på oss. De fick hon.
Väl tillbaka på hotellet. (Klockan var 19) och Jazz somnade direkt. Vilket var skönt för min del, jag behövde då inte oroa mig för honom.
Låg i sängen där och svettades med fönstret öppet.
Tv:n var minimal så jag låg där på och surfade på mobilen innan jag själv blev trött.
Vaknade ett par gånger på natten och svala vindar bytte ut de varma så mitt på natten där var det riktigt nice
Vi vaknade vid 7:30 och Jazz mådde fortfarande dåligt, inte så illamående som kvällen innan så vi gick upp och åt hotellfrukost
Eller jag åt… Jazz petade i sin mat. Men han fick i alla fall i sig ägg, kaffe och ett par pannkakor.
Sen åkte vi hemåt, jag körde och han satt och tog igen sig bredvid mig.
Nu ligger han och vilar… Alltid bättre att vara hemma när man mår dåligt.
Sån tajming… När vi satt och käkade lunch igår så pratade vi om att Jazz inte haft någon migränattack trots värmen som varit de sista veckorna. Och så kom den ett par timmar efter det. Stackarn.
