Nytt år

Gårdagen kom Jazz bästa vän och fru och hälsade på. Det var egentligen dem vi skulle firat nyår med men hon mår inte så bra så vi avbokade det. Vi bestämde att vi kommer spendera den hemma bara, en annan vän kommer och firar med oss istället.

Igår kom Jazz hem med en bukett med mina favoritblommor och sedan kom vännerna med en blomma.

Tänk att blommorna gör så mycket. 💕

2018… tänker efter… har varit rätt okey. Det har året som vi reste lite mer än vanligt. Riga i början på året, Rhodos på våren och Kanarieöarna under min födelsedag.

Året har jag varit mer trött än vanligt, lagt tiden på jobb och familjen. Inte mycket häng med vänner alls.

Året är när jag fått vara med på 2 bröllop. Kärlek när den är som bäst. 💕

Året när jag såg min Junior flytta till andra sidan Sverige för att plugga men blev kvar där då han sen får jobb där.

Året som jag flera gånger tänkt mig byta jobb då det är så infekterad men valde att stanna och ge det chansen.

Året där jag tränade mindre än någonsin.

2019… brukar aldrig ge nyårslöften och tänker inte göra det detta är heller. Däremot reflekterar man över vad som varit och vad man kan göra bättre.

Har lagt ner det som kallas träning, inför ledigheten så har jag sagt att jag skall gå en liten promenad varje dag, om än kort sådan. Gjorde inte det julafton och heller inte igår. Men annars har jag rört på mig varje dag. Skall fortsätta det denna vecka med.. därefter försöka så gott jag kan när jag börjar jobba. Mitt träningskort har jag sagt upp och gäller januari ut. Jag och väninnan skall starta upp med badminton igen dock.

Vår reskassa kommer användas för att byggas på då planen är New York 2020 och då skall det inte sparas på krutet och där är det ju inte billigt. 😎. I sommar skall vi till Lefkas dock som blev Black friday köpet.

Kommer nog bli en del Stockholmstripper för hänga med Junior. Blir hotellövernattningar då han ännu bara bor inneboende.

I januari blir det Joe Lynn Turner på Sticky Fingers 🎸🎙️ och i April blir det ännu en gång Stefan Andersson 🎤

Jag har läst mer än vanligt men ack så långt från hur mycket jag gjort förr om åren. Skall fortsätta försöka läsa även om jag är periodare av rang.

Jag skall jobba mer på min stressnivå, försöka hitta mer humor i jobbet och försöka träffa fler vänner på min fritid.

…… men Rom byggdes inte på en dag.

Gott nytt år alla mina bloggvänner. Ses på andra sidan året.

Tårar

Tårar rinner lite då och då, inget fulhulkande utan mer en tyst sorg som fyller mina ögon.

Pappa har lämnat oaser av minnen för mig att sortera från. Han som under min uppväxt lärt mig att man kommer längre med dialog för att lösa problem, hans ”Nu skall vi prata Tjotta” fick en att stå givakt för man visste att sanningen alltid kom fram då.

Minnen från alla bilturer med rallyfasoner som gjort att jag älskar fart. Bilden här ovan är från tiden det begav sig när rally var det som vår familj sysslade med.

Minnen från våra längdskidsturer i barndomsskogarna med tillhörande varm choklad och ostmackor.

Minnen från hans supportade bredvid fotbolls-och handbollsplanen där det alltid handlade om att göra så bra man kunde.

Minnen i Sälen då jag jobbade där uppe, när han kurerade sig efter en av sina hjärtoperationer med promenader. Många promenader i kylan gjorde vi den vintern jag var där, då med varm glögg när vi kom tillbaka från turen då han sa ”man får bara dricka glögg om man är kall om kinderna”

Minnen från alla bilturer han gjorde för att hämta mig och Junior för att hänga med dem, det spelade ingen roll om han behövde åka tur och retur från vare sig Sala eller Stockholm.

Minnen när man fick möta Juniors ögon fulla av kärlek när han hade fått vara med morfar själv.

Vår pappa-dotter-relation har inte alltid varit på topp men jag är så oerhört tacksam för att vi hittade en gemensam nivå att stå på tillsammans de sista åren.

Därför var en promenad i ett kylslaget men soligt natur igår självklart och när jag kom hem så hällde jag upp en glögg. Vila i Frid Pappa 💕

En sorgsen dag blandat med skratt

En mycket konstigt dag igår. Får ett meddelande på Messenger av min ”styvsyster” att jag skall ringa hennes mamma så snart jag kan, tillsammans med ett hjärta. Jag förstår direkt.

Ringer upp pappas fru och hon berättar att pappa dog tidigare på morgonen.

Hon berättar att hans hjärta gett upp till slut. Han har lurat döden fler än någon jag känner så även om det kom som en chock så var man ändå inte förvånad. Vi säger att vi skall hålla kontakten och lägger på. Jag ringer upp Junior och berättar och just där och då så känner jag min strupe strypa syret på något sätt, kan inte andas och börjar gråta, säger frågande ”varför reagerar jag så här, varför blir jag så ledsen?” Det jag tänker på är att vi egentligen inte haft någon kontakt på över 10 år, förutom att jag i samband med att Juniors ”plastkusin” begravdes skickade ett mess till honom att jag förstått att de båda bett Junior om hjärtlig förlåtelse hur de kunde behandla honom som de gjorde, att de faktiskt stod för sitt fel och bad om förlåtelse och att Junior förlät.. då förlät jag med.

Det är jag så oerhört glad för idag. Detta gjorde att vi blev kompisar på FB, att vi önskade varandra grattis och god jul osv, han gillade ofta mina inlägg osv.

När jag började gråta i telefon så säger Junior

– Men det är ju klart att du är ledsen mamma, det är din Pappa som dött. 💕

Sen säger han att ”Nu får morfar träffa X”. (x är ju Juniors ”plastkusin” som blev skjuten förra året)

Han frågar om jag vill att han skall komma men jag känner mig okey och säger tack men att jag klarade mig. Jag ringde Jazz och berättar och även han frågar om han skall åka hem från jobbet, svarar honom samma sak och att vi ses senare.

Jag har då bara fått i mig en kopp kaffe och känner att jag vill ut. Tar på mig kläder och går ut.

Jag går där i skogen och gråter vartannat om ler åt mina minnen som jag har. Tänker att han är en stor anledning till hur jag är idag. Vissa saker har tar lång tid att sättas hos mig. Mitt sätt att idag vara lugn, inte brusa upp för minsta lilla, vikten av att samtal framför bråk.

Samtidigt som jag går där och andas den friska krispiga luften, ser solen mellan träden så slås jag över naturens makt. Hur viktigt det var för mig att komma ut i naturen med känslorna som jag har.

När jag kommer hem så är jag för orolig i kroppen, går ner i förrådet och hämtar upp mina kassar med fotografier, plockar ihop återvinning och börjar plocka här hemma. Då ringer Junior, han och pappa är på väg till besiktningen av hans/min bil och den hade stendött på vägen, de kunde rulla av motorvägen i alla fall. Jag sätter mig i bilen, åker förbi och köper bogserlina och åker till dem. Spenderar tid med dem där, han kör min nuvarande bil och jag rattar Juniors bil och vi tar oss hemåt dem. Väl där (vilken jäkla Pärs.. haha) så bjuder han på kaffe. Väl hemma hos dem är styvmamma och Juniors 2 småsyskon. Massa prat och mycket skratt under dryga timmen innan jag åker hemåt.

Ser att pappas fru ringt igen så jag ringer upp henne när jag kom hem. Hon ville berätta lite mer om vad som hänt. Här kommer hennes erfarenhet som läkare som hon jobbade som under sina verksamma liv. Vikten av att dela med sig hur allt gått till.

Hon berättar att pappa varit väldigt trött under julen men då han förut varit det men det varit en dipp så hade hon låtit honom vila så mycket de kunnat. Inte mycket till jul då de fortfarande brottas över att barnbarnets död förra året. De hade tagit det väldigt lugnt. Torsdag kväll hade han velat tittar på ett program med Elvis men inte hade orkat.. blivit lite irriterad

-det är ju för jävligt att jag inte ens skall orka titta på Elvis

Hans fru hade sagt till honom att han kan se det en annan gång, när han känner sig bättre.

Han hade även de sista dagarna sagt

– jag tror fasiken att den här gamla gubben börjar se slutet nu.

Min pappa var en person som använde humorn till mycket, för att hantera svåra stunder.

Hon berättar att hon frågade om de skulle åka till sjukhuset men han hade sagt nej, han vill inte ligga på sjukhuset över nyår.

– ia, det jag tänker på är att han kanske hade levt idag om jag hade propsat på att åka in till sjukhusets.

Jag säger att det skall hon inte tänka så, att det inte är säkert att han hade klarat det ändå, att han fick dö hemma i sin egna säng.

Han fick sitt första hjärtproblem vid 40 års ålder och och blev sjukpensionär innan 50 år, har opererat hjärtat flera gånger, åkt på hjärnproppar, fått prostatacancer så hans liv har inte alltid varit en dans på rosor.

Hon berättar att han pratat mycket om mig och Junior de sista dagarna, att hon tror att han känt på sig att slutet var nära. Han hade även pratat om ”vita brevet” vad jag förstår är ett sätt att förmedla hur han vill att begravningen skulle bli. Hon hade sagt till honom att hon skall se till att hämta hem 2 ex av den, en till dem var. Men sa till mig att just den delen behövdes inte för de har pratat mycket om hur de vill ha det.

Han hade gått och lagt sig på kvällen, läst lite och sedan somnat. Hon berättar att hon hörde honom på morgonen och hon förstod direkt att det var något som hände, slänger sig upp på andra sidan och förstår att hjärtat slutat slå, börja HLR efter att hon ringt 112, de kom ganska snabbt och tog över. I dryga timmen höll de på med honom med hjärtstartare och adrenalin utan att lyckas få igång honom. Hon hade ringt dottern (mamman till den dödade sonen) som kom springande och var med henne då.

Nu är det jul och nyårsledigt så allt är stängt.. ”jag får inte ens åka till bårhuset för att säga adjö för ingen jobbar nu, men jag får respektera det” säger hon och säger att vi skall hålla kontakten. Att begravningen nog blir någon gång under januari.

Så här dagen efter så är jag så glad att vi ändå hittade tillbaka till pappa-dotter om än inte som förut. Men att han fick veta att jag förlåtit honom.

💕

Egen tid och egentid

Igår fick jag egentid på stan där jag strosade runt på butikerna. Köpte en blus/topp från Indiska för 99:-.

Det var inget större problem i butikerna gällande köer och mycket folk, men största problemet var när jag blev kaffesugen för alla fik var fasiken proppfulla, funderade ett tag om jag skulle gå in på en pub och köpa mig en kaffedrink. 😂

Till slut hittade jag ett litet ställe där jag aldrig varit på innan. Jerkstrands konditori som hade några få sittplatser

Där satt jag en bra stund och blickade ut över människor. Tänk att den sysslan ger en så mycket?

Tog mig vidare uppåt för att få egen tid med Junior för middag. Jag hade bokat in oss på Pinchos där vi fick i oss lite mat, tjötade en hel del. Tar oss vidare sen till Bergakungen för att se filmen Aquaman

Amen hur läcker är karln

Filmen var över 2 timmar lång och mycket bra enligt mig och Junior. Action för hela slanten. Överraskningen var att Dolph Lundgren var med, i en biroll där han fick prata en del, ett fåtal fighter bara.

Junior och jag tog efteråt sällskap mot bussen där vi står och pratar en stund innan vi kramas hejdå för denna gång. Han åker till pappa då de skall besikta bilen idag på morgonen. Hoppas verkligen att den gick genom eller småfel bara som pappa kan fixa lätt.

Räven raskar över isen

Då var det 27 december och julen är över… Eller egentligen inte då jag är julledig ännu. Jag får vara ledig tills på onsdag.

Jazz har åkt till jobbet och jag ligger i sängen med mitt kaffe och kollar Nyhetsmorgon.

Jag har haft en mycket lugn jul med mat och dryck. Folköl till julskinkan bara.

Julafton fick jag ju plocka fram väskan jag fick av Jazz när vi var på stan innan.

Den klappen som han köpte pga sitt dåliga samvete att den klappen han köpt inte kommit fram i tid. Köpte den i början på förra veckan, med leveranstid 2-5 dagar. 5 dagar hade det blivit på fredagen innan jul. Jag skrattade åt honom då jag aldrig skulle vågat beställa något så här innan. PostNord och innan jul?

Han säger att anledningen till att han köpte den online var att ingen butik hade den hemma.. plus att han sen sa att det berodde på färgen.

Därför tror jag att det han köpt är en ny del i min KitchenAid serie. Jag har ju köksmaskin och en mixer.

Jag tror därför att den försenade klappen är

Vi har haft det väldigt lugnt som sagt… Bara varit hemma

Dagen innan julafton var vi och handlade mat, Junior dök upp och hängde med oss hem och var hos oss några timmar. Jag körde sen honom till pappa där han skulle fira julafton.

Jag har bestämt mig att varje dag ta en promenad, har hållit det förutom julafton då jag inte var utanför dörren.

Vädret har ju inte varit strålande precis men skönt att få frisk luft i lungorna.

Igår tog vi bussen ner på stan, för att kolla mellandagsrean. Jag köpte ingenting, jag har så svårt att shoppa när jag har någon med mig. Jazz däremot köpte ett par jeans, inte på rean dock.

Jag kan ju gå lite i affärer idag, skall möta upp Junior på stan för bio och middag.

Så min jul har varit väldigt bra

Hoppas ni andra haft det finfint.

Att forsätta tanka Jul

Vid 12tiden tog vi bilen in till stan för att besöka Haga då det skall finnas en julmarknad där. Vackraste stället i Götet enligt mig men så är jag en sucker för kullerstenar och gamla byggnader.

Haga är ni som inte vet området där ”Albert och Herbert” utspelade sig

– Hebbe lelle….

Den där julmarknaden slutade nog tidigare för det var inte sån värst drag där. Det var inte lika kallt temperaturmässigt som igår men mycket råare som det kan bli här på Västkusten. Inte alls lika nice.

Vi stannade en stund för att sen bege oss vidare

Vår fina ”Feskekörka” som inte är så jäkla vacker så här under Vintertid.

Vi åker vidare till vår köpcentra för Jazz behöver köpa några delar till ljudanläggningen till nya tv:n.

Där mötte Junior upp oss. 😍

Vi shoppade det vi behövde, stannade till och tog en pizza innan vi åkte hem. Lite soffhäng efter att jag monterat min egna julklapp till mig själv.

En sittpuff från Søstrerne Grene.

Jag körde hem Junior till pappa, styvmamma och småsyskonen som han skall fira med imorgon

Jag och Junior skall gå på bio på torsdag i alla fall. 😍

NU har jag fått på mig myskläderna, hällt upp en folköl och softar.

Gröten står och puttrar.