jag vill oxå gifta mig… om jag får göra det på detta sättet..

Jag behöver lugnet…

I denna stressiga verklighet som vi lever i dagens samhälle… så måste man ta vara på all lugn som man kan uppbringa… Musik kan verkligen vara Balsam för själen.

Under året med Mannen så har han fått mig att lyssna och uppskatta lugn musik

Jag har ”sprungit” på en grupp som direkt får mig att tänka på mannen.

Ben´s Brother…. Underbar Musik
Kunde jag länka så skulle jag det.

”Time” heter en av låtarna.

Lyssna och Njut

 

Han förlät mig..

Han förlät mig, jag ringde honom i förmiddags med, för att säga Förlåt… Han blev glad att det kom från mig.. Och tänker jag tillbaka så har han bett om förlåtelse MASSVIS med gånger till mig.. medans jag har gjort det ett fåtal gånger..

.. så jag förstår att han blev glad.. och förvånad skulle jag tro.

Jag har spenderat kvällen med Mannen faktiskt… Ätit Pizza och kollat på tv… bland annat.. =) Som jag skrev en annan gång.. Det är INTE lätt när känslorna fortfarande finns, både på min och hans sida.

GUD vad jag har saknat honom.. Jag kände det när jag satt där i soffan med honom, när jag såg hur han tittade på mig. Underbart vackra ögon, som bara hade ögon för mig. När han är den här underbara lugna personen så är han MrRight… Så har det alltid varit

Vem vet.. Tiden kanske är vad vi behöver.. för att hitta tillbaka till den tvåsamheten som vi vill upplevt under detta år.  ”Tiden läker alla sår sägs det ju… ”

Det kanske ligger något i det??

Jag håller på och röjjer här ”hemma”. Lägenhetsinnehavaren behöver ha lägenheten resten av veckan..  Ska tillbringa dessa dagar i mitt gamla hem, tillsammans med Mannen.

Fortsätter den som den började idag… så blir det några bra mysiga dagar.

att vara så inne på att den andre alltid gör fel…

Igår hamnade jag i en sits där man fick skärskåda sig själv.  Jag är definitivt inte en perfekt person, långt därifrån. Det är bara det att jag glömmer det ibland. Ibland så utgår jag från att jag har rätt.

Grejen är ju den att det som är rätt för MIG, är inte alltid rätt för en annan person.

Jag gjorde helt fel igår, och jag tänkte aldrig på konsekvenserna, inte på det sättet som den personen upplevde det. Den tankebanan som den personen hade fanns inte ens i min tankevärld.

Förlåt

Jag ska bli bättre, jag ska tänka mer. …

ont

Ont i kropp och själ..

Gjorde ju en vurpa häromdagen när jag snubblade på trottoarkanten (klumpiga ioanna) och kände att jag knäckte till revbenen.. Tänkte att jag slog upp en gammal skada, men kom på igårkväll att detta var på andra sidan… Hursomhelst.. har känt det ömmat lite, men från igår så gör det riktigt ont.. =(

Ont i själen… Var på väg att göra nåt dumt inatt.. Men lyckades komma förbi tanken.

För ovan Molnen finns Solen..

ledsen..

Ledsen, ledsen… och tror inte det kan bli värre…. Men klart det kan det.
Ibland räcker inte orden till.. vad gör man då??
Önskade att man kunde lämna över hjärta och hjärna för en dag, för att andra ska FÖRSTÅ hur man tänker och känner.

Fy fan sicken skitdag… Hoppas på en bättre dag imorgon.

att tycka någon annan än sin partner är snygg

Jag har ju haft mina duster med Mannen angående att man kan tycka att någon annan är snygg..  Och det behöver ju inte betyda en lång stilig karl.. Det kan vara något helt annat

Abigail i NCIS till exempel.. Tycker hon är så jäkla cool… Jag tycker dessutom att hon är Vansinnigt snygg i sina outfits  (Hästsvansarna är ju ”hon” men kan tycka det är synd att hon alltid har håret så)

Mannen vet ju att jag absolut inte är lesbisk eller bi, men man kan väl tycka någon är snygg utan att vilja byta ut sin partner där hemma?

på randen…

Vi skickade lite mail mellan oss, jag ser att han vill att jag ska se att han jobbar och tänker på hur han kan förbättra situationen.. Jag ser att han vill att det ska bli ”vi” igen. Hans förhoppning att jag ska tro på honom igen.

Första mailet.. jag blir glad, han skriver saker som värmer mig inombord.. Jag svarar på det,  med lite distans.. jag vill inte ge honom för mycket.. Been there done that… Jag vet att jag MÅSTE göra detta, jag kan inte gå tillbaka till honom.. även om jag skulle vilja.

Man börjar tänka, tänka på hur en kram skulle kännas, tänka på att man ville ge honom en smekning på kinden när han var här.  Jag kan inte tillåta mig dessa tankar och jag jagar bort dem.

Nästkommande mail är ett par rader, lite kryptiskt. Jag känner att den goa känslan från det första mailet börjar försvinna. Till slut ringer jag upp honom och säger att jag inte kommer svara. Han förstår, säger att han själv hade tänkt att strunta i att svara

Jag tolkar det som att han är rädd att göra mig arg, besviken och ledsen.

Han berättar att han hade mått så bra denna dag, därav första mailet.. ”vill dela med mig med någon som jag tycker om.. ”  Tanken är god, jag är glad att han är glad. men JAG är ju inte där. Jag är långt från Glad.

Sen kunde jag inte låta bli att tänka på en annan sak.. När jag ringde honom så svarade han med sitt namn…. Och den grejen har vi en gång haft ett praktgräl om.. Att jag svarade ett samtal med ”Ja, det är X.. ”

Den gången tyckte han att det var helt sjukt att jag svarade så, för jag ser ju i mobilen att det var han som svarade… Jag försökte förklara, att jag ALLTID svarar så.. jämt.. alltid… Men det hjälpte inte då.. Men NU svarade han med sitt namn trots att det var jag som ringde.

SÅ många bråk vi haft under året.. helt i onödan!!!

Men där är han tydligen inte unik.. En vän berättade att hennes man fått ett frispel när hon svarade på samma sätt…

svårt

Hela min sits känns svårt… Det hade varit fan så mycket lättare om man inga känslor hade för Mannen, det hade varit fan så mycket lättare om han fortsatte gapa och skrika och bete sig…  Då är det lätt att vara stark, att stå emot, att vara säker på vad man ska göra.

Jag vet redan vad jag behöver göra.. att jag är på rätt väg.. Men det är inte lätt.

Mannen ringde och kollade om han fick ta bilen.. (jag är ju hemma sjuk) .. han kom förbi och hämtade nycklarna, köpte med glass till mig. 

Sen har jag fått några mail från honom, trevande för han vill ju inte ”störa”…. och jag kan inte ljuga.. jag blev glad när jag såg hans namn i min inkorg.. Han skriver om insikterna som kommer till honom med tiden..  Jag är glad att han får dem, men blir samtidigt ledsen, varför har han inte fått dem förut, när de verkligen behövdes???

hemma sjuk… och orolig

Hemma sjuk.. Känner febern dra i min kropp. Hade en febertopp förra veckan med.. Det är nog spänningarna som släpper… Min kropp och själ har nog varit fastbundet under en lång tid. Nu när jag är själv så släpper allt..  Det är min teori till att febern kommer.

Jag har haft en vecka med bara lugn, jag har bara levt i nuet.. känt att det har behövts.. Nu däremot börjar oron dra i min kropp igen.. Börjar fundera på mitt boende, det kommer inte funka. Kommer bli för splittrat. Jag måste få struktur på mitt liv, på mitt liv med mitt barn.

Så mina tankar om att göra detta hem till ”mitt” hem får jag lägga på hyllan.. Jag måste ha ett annat ”hem”.. Men då måste jag tyvärr se mig om till andra områden, tyvärr eftersom jag stortrivs här.

Tänk va lätt livet var innan jag träffade Mannen… Jag bara jobbade, bodde och hade inga sådana problem. Men jag skulle inte vilja ha mitt år med honom ogjort… för OJ så han har förändrat mig till en annan person med.. Han har visat mig en värld fylld av respekt och kärlek.

Hur livet KAN vara.