Jag trillade ju över en gammal kompis på FB för nåt år sen… Vi var ett stort gäng som höll ihop i vått och torrt, vi hade massor av fester eftersom många av oss bodde på samma gata.. Mitt hus där jag bodde (8 lägenheter) bodde bara kompisar.. så ville man ha en vit helg så fick man åka hemifrån… Man hade alltid dörren upplåst.. Många ggr när man kom hem från krogen så kunde det sitta folk inne i sin lägenhet….. Det var tider det.
Denne kompis och jag var just bara det.. kompisar.. Han var en snygging, lång. mörk och ståtlig, tjejerna flockades runt honom.. (så vill jag minnas det i alla fall, han kanske har ett annat minne.. haha*) Jag blev väldigt förvånad när han dök upp på FB.. Inget snack, det var verkligen han… men ack så ”gammal” han hade blivit!!!!!!!!
Häromdagen snackade vi på chatten.. eftersom han varit nere i Lidköping i fredags… Jag skrev nåt att varför han inte kom ner ett snäpp till när han ändå var här… han svarade att han absolut skulle höra av sig när han skulle iväg igen.. och det skulle troligen bli snart.. ”när byn blir för liten så brukar jag bege mig ut till bredare vidder” .. Vi kom i alla fall fram till att vi skulle ses på nån öl eller två (troligen fler.. haha*)
Igår snackade jag då med min barndomsvän, som mår så dåligt, jag berättade att jag hade pratat med honom… och hon utbrister… ”HAN ser ut precis som vanligt, han har inte åldrats en dag sen den tiden…. ”
Jag protesterade hejvilt.. sa att det är MEGASKILLNAD på hur jag kommer ihåg (och mina gamla kort) och det kortet som han har på FB…. Men hon bedyrade att det var ett skitkonstigt kort… Visst, han har blivit lite gråhårig men det var allt.
Så jag ser fram att träffa honom igen… Skulle vara så sjukt kul att snacka massa skvaller…